Tisdag 6 maj

Då jag är klar med min biologi hade inte jag någon föreläsning som jag behövde gå på idag. Därför åkte jag ut till stallet på förmiddagen istället. Hjäpte först Annelie med att agera hinderpersonal när hon skulle hoppa Fröken, vilket gick jättebra, den häste har verkligen blivit mycket finare! Därefter blev det en uteritt med Attis och Annelie på hennes nya häst, som för övrigt är extremt cool! Under ritten snackade en del om gårdagens hoppträning. Ja vad kan jag säga om den... Egentligen så gick det väldigt bra, men vi var två som tränade plus några som tittade och jag har så extremt höga krav på mig själv. Plus att jag har kommit in i en period när jag tycker det är suuuperjobbigt att rida när någon ser, så undrar hur det kommer gå på tävlingen nästa vecka... Hur som helst så sätter jag press på mig själv och minsta lilla att det inte är superbra så blir jag förbannad på mig själv att jag inte kan bättre och sen är jag sur resten av passet och bara trycker ner på mig själv. Suck. Jag måste försöka jobba med det där och inte ha sådana höga krav. Vi pratade i alla fall om det på ridturen idag och nu känns det lite bättre. 
 
Bilden är inte från igår. 
 
Sedan en tid tillbaka har jag tyckt att Attis har varit väldigt knepig i munnen och veterinären har varit där och fixat tänderna på honom, men kunde inte göra klart av olika anledningar. Så måste ringa henne igen. Så nu försöker jag prova lite olika bett. Eller snarare, Annelie ger mig olika bett som jag ska prova, vissa som jag aldrig ens har sett förut, haha. Så idag provade jag ett men det kändes inget vidare. När jag kortade tyglarna så drog han huvudet så högt han kunde, la det på sidan och började gapa och greja med bettet. Kanske försöker igen någon dag i paddocken när man kan rida och jobba på ett annat sätt, men ingenting jag hoppade högt för. Däremot har jag testat med hackamore och hittills fungerar det bäst, när munnen och tänderna liksom får vara ifred. Då blev han en helt annan häst. Ska nog testa det imorgon igen och tänkte även fråga om Annelie kan känna på honom någon dag med hackamoret så att jag inte blir "blind" liksom och bara sitter och känner efter. 
 
Nej nu är det dags att ta tag i lite en hel del skolarbete. Vi hörs! 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0