Hur skönt har det inte varit med lördag? Att bara kunna åka ut till stallet när man vill och inte behöva komma hem runt åtta på kvällen, slippa vardags stressen helt enkelt. Kunna packa höpåsar för veckan och mocka i lugn och ro med lite snack med Cissi. 

 

Red även tillsammans med Cissi. Först visste vi inte vad vi skulle hitta på men bestämde oss för att ställa upp två hinder i paddocken. Ett på varje långsida, inte högt utan typ bara 40 cm eftersom vi måste ju lägga oss på Toppens nivå. Men det blev ett kryss och ett räcke. Vi började med att skritta ut i lilla skogen för att slippa skritta igång på paddocken som är så grymt tråkigt. 

 

Väl tillbaka på paddocken travade och galopperade vi igång hästarna. Som tur var kom min moster ner och hjälpte oss. Så skönt att få lite hjälp, glider ju bara runt på hästryggen annars. När hästarna var framridna ordentligt så började vi skutta lite. Åh det är så kul när det går bra. 

 

Och med risk för att jinxa detta nu, men Enter har inte stannat på ett hinder en enda gång sedan i höstas. Han har förändrats under vintern, blivit allmänt lugnare och är absolut inte lika tittig längre. Han bryr sig inte om man rider igenom vatten, över bommar och sånt som var jätte läskigt förut. 

Men iallafall, han stannade inte en enda gång under ridpasset. Och då gjorde även min moster om hindrena rätt mycket under ridpassets gång. La krysset till ett räcke och sen tog tillbaka det till ett kryss igen samt höjde och sänkte det andra räcket titt som tätt. Detta brukar han reagera på men inte nu. Han var så duktig. Taggade till men höll sig på jorden. Skallen kokade liksom inte över  som den kan göra när han blir taggad.

 

Avslutade med att hoppa krysset, räcket som var upphöjt och sen krysset igen. Efter krysset gasade vi på, lite som ett ärevarv. Haha, ler bara över hur stolt jag är över den där hästen. Imorgon får det bli en skön och härlig uteritt. 

 

 Bilder från förra våren när min kusin hoppade Enter.